Ha det bra Indien, Hallå Malaysia

Fredag, 28/02-2014 - Edvin

 

 

Nu har äventyret i Indien tagit sitt slut men ett nytt har tagit sin början. Både jag och Kalle känner oss splittrade att lämna Indien. Det är väldigt skönt att slippa smutsen, det stressiga landskapet och de smått jobbiga Indierna. Men det är samtidigt det vi saknar. Varje dag erbjöd något nytt och vi kunde aldrig gissa vad. Spännande va! Dock var flera av dessa nya upplevelser väldigt ansträngande. Ett exempel på detta var när jag hamnade i bråk med en femtioårig Indie som drog, slet och låste in min cykel i hans förråd samtidigt han skrek, TJUV!! TJUV!! Anledningen? Karl hade gett honom en 500 rupeesedel som det var lite färg på. Tydligen är det rätt vanligt med förfalskade sedlar och han fick för sig att vi var förfalskare. Det hela resulterade i att jag tappade det och börjar själv skrika och gorma.. eller ah, jag sa en hel del ord jag inte tänker nämna här men det hela resulterade i tårar hos den Indiska mannen. Inte förens 30 minuter senare satt vi på cyklarna igen med skuldkänslor i magen. Ett flertal händelser som detta (inte alla lika negativa som exemplet) tog på krafterna varje dag. Det blev aldrig lugnt och jag kände mig väldigt sliten i slutet. Cykeln som resealternativ är ett fantastiskt bra val men jag tror att just i Indien passar en motor-rickshaw ungefär lika bra. Nästa resa..

 

Men just nu är det väldigt skönt att ligga här på stranden och inte behöva oroa sig för att en kossa ska komma farande i en hastighet av 256 km/h. Men samtidigt så kan jag såhär i efter hand se tillbaka på Indien som en av de bättre, kanske tom bästa delen på resan.

 

Den 4 februari landade vi i Kuala Lumpar och den enorma staden välkomnade oss med breda lugna gator och skyskrapor som skymde himlen medan värmen var näst intill olidlig. Här träffade vi väldigt många trevliga människor som vi tillbringade dagarna tillsammans med. Vi kollade på Petronas Twin Tower, ett stort akvarium, en inomhus nöjespark med världens näst längsta inomhus berg och dal bana, en enorm hinduisk grotta och de massor av köpcentrumen som täckte en större del av stadens yta. Jag blev även21 år under vår vistelse i Malaysias huvudstad vilket firades av en god middag på en av alla takrestauranger staden hade att erbjuda och sedan en god öl med trevligt sällskap.

 

Kuala Lumpar lämnade vi ett tag senare med höga förhoppningar på att vår cykel resa genom Malaysia skulle bli lika fräck som staden. Tyvärr visade sig att resten av Malaysia var ganska tråkigt. Väldigt tråkigt om jag ska vara ärlig. Vägarna vi tog var så raka, långa och ointressanta vyer att man snabbt la ner huvudet i marken och börja tänka på ditten och datten. Maten var även ganska dålig och befolkningen var inte ogästvänlig men reserverad i jämförselse med Indien. Efter fem dagars cykling nåde vi dock till ön Penang och staden George Town. Här träffade vi ännu mer trevligt folk och denna gång i form av två svenska pojkar från Partille. Vi alla bestämde oss här att hyra varsin moppe och köra runt ön. Det var mycket roligt och vi hittade en del avlägsna stränder som vi slängde oss ner ifrån till det väldigt salta och varma vattnet. På vägen hem slås dock blåljus på bakom Karl. Vi alla blir tvingade att stannar och polisen vill se våra körkort. Jag visade mitt och han gick vidare till Karl och vår kompanjon Jonathan och

frågar efter körkort. Varken Karl eller Jonathan har det på sig. Han frågar efter pass vilket ingen hade på sig för att dem låg hos thailändska ambassaden för att få visa godkännande. Efter ett antal, yes sir it won't happen agian, så vill konstapeln ta in de till

polisstationen. Tillsammans åkte de iväg med poliserna mot vad jag trodde var polisstationen. Ganska kort där efter kom de båda tillbaka på sina hojar. Jag ser varken en böteslapp eller hör blå ljus från poliser som skulle i sådana fall jaga två smitare. Men deras plånböcker såg lättare ut och jag förstår att konstapel duktigbara var ute efter en extra slant. Tydligen tog poliserna med Karl och Jonathan till en tom gränd där de fick diskutera ihop mutan. Allt löste sig dock och vi lämnade ön dagen efter till Lankawi. Där fick vi ett varmt välkomnande från Karls föräldrar, Martin och Lise, som var ute och reste i dessa trakter. Vi lämnade Langkawi två dagar senare på en färja med kurs mot ön Koh Lipe i Thailand.

 

Om man ska ta en snabb tillbaka blick på Malaysia så känner jag att jag gillade landet men ser det nu som ett avslutar kapitel. Jag känner att Malaysia eftersträvar landet USA lika mycket de har använt star and stripes på sin egen flagga. Långa, raka vägar med höga hus och många snabbmatsrestauranger. Detta är inget fel så sätt men landet kändes inte unikt eller spännande på något sätt. Det är nästan som vilket land som helst i väst fast de har bara gjort det 10 gånger tråkigare. Landet är alltså raka motsatsen från Indien vilket har fått mig att uppskatta Indien ännu mer än innan. Nu är vi båda i alla fall i Thailand och det känns riktigt bra för min del.

 

Vi har hittills bara varit på ön Koh Lipe vilket är en fantastiskt trevlig ö. Vi spenderar dagarna i solen eller under vattnet med Martin, Lise och även vår vän Anthon från Partille som är ute och backpackar i sydostasien. Han hade även med sig ett gäng Luleåbor vi har haft väldigt trevligt med.

 

Jag och Karl har även invigt våra dykarcertifikat genom att dyka runt några av de många dykplatser som finns här. Att sväva fram mot stora berg betäckta av vita växter som ser ut som träd samtidigt som lejonfiskar, hajar och barracudor svävar runt oss är en helt fantastisk känsla.

 

Nu i vilket fall kommer det bli ett stop i cyklingen för att många mer nära och kära är påväg till denna del av jorden. Det kommer alltså bli lite backpacking de närmaste veckorna fram över. Efter det börjar vi rulla norr mot Bangkok och sedan min slut

destination Hong Kong.

/Edvin

 

 

 

Travel Blog Awards 2013! Billigt boende London till semestern?
comments powered by Disqus