Uppför och nedför

Tisdag, 09/07 - 2013

 

Upp, upp.. vila. upp, upp.. swoooosh och ned. Vatten. Upp, upp.. vila. upp, upp.. swoosh och ned. Vatten. Upp, upp.. vila. upp, upp.. swoooosh och ned. Käk. Upp, upp, upp, upp, upp och sedan ned SAMMA väg för att sedan åka upp, upp, upp..

Utmattad.

Död...

 

Denna läsning ackompanjerat med Kraftweks underverk "Tour De France" är tänkt att ge er en känsla över hur en vanlig dag har varit för oss sedan sista blogginlägget. Men vi har lärt oss att älska mjölksyran på samma sätt som vi älskar våra fiender. Välkomnar den och studerar dess beteende för att slutligen underkuva den i nedförsbacken. Men mjölksyran kan aldrig helt besegras, ty den alltid bjuder upp till kamp vid nästa uppförsbacke. Än så länge står vi ensamma på den vinnande sidan.

 

Efter Prag njöt vi av medvind och platta vägar. Det gick faktiskt riktigt snabbt. Men landskapet gav oss ingen njutning. Fabrik efter fabrik och åker efter åker. Våra blickar gled långsamt ned i asfalten och försatte oss i djupa tankar. Men det skulle förändras.

Det började med en kulle, kullen blev kullar och kullar blev berg. Det är här vi är nu. Mitt ute i de tjeckiska/polska bergen. Vi har stannat för en vilodag i den lilla byn Stare Mesto. Tom så liten att man inte kan hitta den på google. Vi är ensamma gäster på ett ganska lyxigt vinterhotell. Under snöns täckte är byn faktiskt en skidort, men på sommaren händer det inte mycket.

 

Som ni kanske har fattat har det varit rätt jobbigt i bergstrakterna. Igår cyklade vi UPPFÖR både gröna, blåa och röda skidbackar. Vägarna var branta och framförallt dåliga, riktigt rostiga grusvägar. Men väl uppe på toppen glömde vi all trötthet. Downhillsnubbarna var nog rätt förvånade när vi gled förbi i våra odämpade, fullpackade cyklar på deras skogsvägar. Sjukaste är att det inte är krydd. Väl nere på marknivå var vi sugna på lite vatten. Edvin fick en stark känsla att lämna en förfrågan vid 3 hus längre ned på gatan. Det slutade i succé. Några koppar kaffe, ett dopp i närliggande ån, en lunch och en rundtur i hans träateljé senare lämnade vi Josef med hans trevliga fru och tackade för gästfriheten. Det börjar gå upp för oss hur mycket trevliga människor vi kommer att träffa. Det äger.

 

//

Kalle & Edvin

 

 

Kalle njuter av att åka nedför

Edvin, "Michelle Obama" och Josef är glada efter en god grönsaksoppa,

Grymt.

comments powered by Disqus