8 tips för långfärdscyklisten i Indien

Torsdag, 30/01 - 2014 - Kalle



Snart är Indien tyvärr ett avslutat kapitel och om fem dagar sitter vi och cyklarna på flyget från Calcutta till Singapore för att sedan kämpa oss upp mot Hong Kong. I cirkus tre månader har vi rest runt  här i Indien, lite med tåg och framför allt med cykeln(såklart).

Jag känner nu mer än någonsin att vårt fordon är det absolut bästa resmedlet. Utan att försöka låta kosmopolitisk (Tack Andreas) har vi faktiskt fått uppleva Indien, Indiens bra sidor och Indiens dåliga sidor PÅ RIKTIGT. Upplevelser som är såpass egendomliga och originella att jag ibland måste stanna upp, tänka över vad i hela friden vi håller på med och njuta av privilegiet att få vara där just då. Ni som känner mig bra vet att för mig handlar mycket av mitt liv att naivt hitta på dumma idéer för att generera historier.

Än så länge har jag samlat på mig en del bra, en del roliga och tyvärr en del dåliga, men med varje historia skrivs det till några pyttesmå ord som lär mig mer om mig själv och mer om världen. Historier som blir till noveller som blir till böcker, som blir till boksamlingar och allt för att tillsammans skapa den jag är.

Det jag vill komma till är att nästan varje dag på vägen skapar ett nytt bättre och mer extremt kapitel till den sjuka bok denna resa kommer bli. Nästan allt tack vare vår kära cykel.


Nu har ju det hänt så mycket de senaste veckorna att jag måste spara några bra historier till jag kommer hem för att inte göra blogginlägget till en egen roman. Därför tänkte jag korta ned det hela och istället dela med mig av 8 nödvändiga(?) tips för er som kanske är sugna på att skeppa ned cykeln hit och cykla runt i Indien.


1.Om ni måste cykla in i områdena Bihar och Jharkhand gör det INTE efter solen har gått ned.

Dumma och ovetande om alla vägbanditer som härjar under mörkrets timmar cyklade vi i början av vår Indienvistelse under en hel natt. Som tur var det i den relativt säkra delstaten Uttar Pradesh. I de superfattiga Bihar och Jharkhand var det annorlunda. Med nästan alla Indiens terrorister, maoister och banditer samlade på samma lilla yta sker det drygt 600 kidnappningar och vägkapningar per år. Byarna ser ut som de gjorde för 200 år sedan, fast värre. Tiggare och misär överallt. Det var här ett Schweiziskt långfärdscyklingspar blev grovt misshandlade, rånade och kvinnan gruppvåldtagen samtidigt som polisen sa att de fick skylla sig själva som tältade i området. Därför: cykla aldrig efter 17:00 och börja helst leta efter boende kl 15:00. Om ni är blind och inte har någon klocka, oroa er inte, när mörkret börjar falla kommer alla de goda Indierna till undsättning. ”What you doing out now, go inside, dangerous”.


Men var aktsam! Till och med på dagen kan det vara farligt. T.ex. en dag stannade vi för att köpa lite vatten. Edvin gick till kiosken medan jag vaktade cyklarna. Som vanligt var cyklarna inom sekunder omringad av ett femtiotal Indier, vanligtvis är de glada och trevliga men den här skaran såg ut som de precis hade kommit ut från Guantanamobasen. Med stora mustascher, ett fåtal tänder och arga miner stirrade de på mig samtidigt som de långsamt kom närmare och närmare. Edvin kom tillbaka precis innan det var för sent. Några goda och snälla Indier ropade på oss och puttade sig fram i skaran ”GO GO GO” och snart var vi långt borta. En eftermiddag fick vi höra av lokalbefolkningen att vi var idioter som skulle cykla en kort sträcka på 70 km dagen efter. Tydligen bodde områdets alla gangstrar runt vägen och polisen var väldigt korrupt. ”There is a very big chance that you will be robbed or kidnapped if you go that way”. Fuck det där tänkte vi och hoppade på lokaltåget i 90 km till säkrare orter. Alltså: Planera er rutt innan, fråga lokalbefolkningen om farliga områden och cykla aldrig i mörker.


2.Ät det som ser ofräscht ut på äckliga ställen.

Den indiska maten är fantastisk. Kryddorna, grönsakerna, variationen! Men en regel vi har lärt oss är att skita i restaurangerna som på utsidan ser bra och fräscha ut. De allra bästa matupplevelserna vi har haft är på de allra schabbigaste ställena. Med sin hemmagjorda spis på gatan, bredvid vägen, inne i ett hus som ser ut som att det precis har blivit bombat. Det är där våra smaklökar har fått uppleva sina absoluta rus. Regeln: Ju större och finare desto sämre.


3.Var alert och bär hjälm.

Vägarna är faktiskt inte så illa som man kan tro här. Sanningen är att de är bättre än många vägar genom vår resa i Östeuropa. Men den stora skillnaden är trafiken, det finns INGA lagar. Köra på fel sida; Inga problem. Överbelasta din flakmoppe så att den är fem meter hög och fem meter bred, ta sina kossor på promenad mitt på en av Indiens mest vältrafikerade vägar, kör om supersnabbt och tokbromsa utan bromslyktor precis framför några cyklister; Inga problem. Vi har haft tur som inte har skadat oss. Edvin har kraschat in i några rickshaws och jag har tacklat några blinda Indier men ingen större skada skedd. Kanske för att våra bromsar fungerade som de skulle och vår skicklighet på cykeln men tipset är alltså: Vad som helst kan hända på vägen, var alert och bär hjälm.


4.Om ni har blont långt hår: Klipp av det.

Ack vad jag har tyckt synd om Edvin de senaste veckorna. För er som inte vet har han inte klippt sig sedan vi åkte och han har nu ett långt och krulligt blont hår. Detta plus tajta cykelkläder kan skapa förvirring bland vissa av de sexuellt frustrerade Indiska männen. Med ibland extra ordinär behandling (smekningar, sensuella handskakningar och kåta glänsande ögon) frågade de subtilt vilket kön han tillhörde. Det hände t.om. att vi fick höra rop när vi cyklade förbi: ”Come here babe” ”Show your tits” osv.

Om ni är en kille och har långt blont hår, klipp av det. Om ni är en tjej, skippa att cykla i Indien.


5.Ta varje chans ni kan, även fast chansen kan verka konstig, att uppleva den mångsidiga Indiska kulturen.

Denna är ganska given eftersom ryggraden i resandet för de flesta i världen är att få se och uppleva hur andra människor har det. Men jag vill tipsa om att släppa taget, flyta med och omfamna jakandet. Då lovar jag er att ni kommer att ha ett antal bra historier att berätta när ni kommer hem. Under de senaste veckorna har vi bland annat hamnat sittandes och mediterandes på ett seminarium mitt bland tusentals Buddhistiska munkar från hela världen. Vi har badat i en 3x3m hinduisk badbassäng fyllt med vatten från varma källor och sjungande Indiska män (Här behandlade de Edvin som en prinsessa). Vi har upplevt två bröllop, en som en familjeuppgörelse och en som handlade om pengar. Vi har sett döda kroppar brännas vid Ganges, ätit helt fantastisk kebab i några av de många muslimska områdena, varit med i en av Indiens största tidningar som Karl Den Store och Edvin Förstöraren, haft den sjukaste bioupplevelsen någonsin och druckit oss fulla med truckers.

Säg ja och följ strömmen!


6.Om ni bestämmer er för den dumma iden att dricka er fulla i ett omtalat farligt område: gör det.

I den lilla genomfartsstaden Farrakka hade vi hittat husrum för natten och bestämt oss för att hitta något att äta. Detta var i Bihar, som jag skrev förut, är omtalat för att vara farligt för turister och jag tror aldrig att de hade sett några turister i hela sitt liv. Tanken var snabbt käk och sedan sömn men vi hittade öl. En timma senare satt vi tillsammans med byns lokala alkoholister och ett antal truckers. Försiktigheten försvann och unga och dumma som vi är sprang vi runt och fulade oss. En snäll fyllegubbe försökte ta med oss hem för han tyckte att det var farligt att stanna, men vi vägrade. Ytterst nära ett stort bråk tog till slut förnuftet kontroll över ruset och vi begav oss mot våra sängar. Men det var omöjligt att navigera i mörkret och vi tappade bort oss. MEN några poliser hade följt efter oss och med sina Kalasjnikovs och gevär ledde dem oss tillbaka. Även fast denna upplevelse kanske inte låter så rolig kände jag mig närmare Indierna än någonsin. I vanliga fall är det problematiskt att hamna på samma tankenivå som med den lägre klassens Indier. Språkbarriärer och extremt olika kulturer gör det väldigt svårt. Men ölen förde oss samman och bevisade att vi kanske inte är så olika ändå.


Lämna era värdesaker, stoppa ned pepparsprejen i fickan och gå ut och drick öl!


7.Njut av att alltid stå i centrum.

Det bor 1.2 miljarder människor i Indien och alla vill prata med dig. De som har mobilkameror vill ta kort med dig, de vill ha din autograf, de som inte kan någon engelska antar att du kan prata Hindi, de vill veta var ifrån du är, varför du är här, hur mycket cykeln kostar och de vill alla bjuda dig på te. Var inte rädd för att vara otrevlig om de är jobbiga, det finns 11999999 andra som är beredda att offra sin högra tå för din skull. Du är superkändis för en kort stund. Njut!


8.Driv skiten ur Indierna.

När någon frågar dig för miljonte gången vad du jobbar med, är ifrån, varför du cyklar osv. Ta chansen och bli den du vill vara. Ljug. Var kreativ och hitta på dumma grejer för att se hur långt du kan gå innan de fattar att du driver. Gör konstiga grejer, pranks, agera mentalsjuk eller spontant börja dansa med dem. De kommer inte bli arga utan tvärt om bara tycka det är kul!


Ha det bra och glöm inte och följa oss på instagram: flyktfrancharter!


//Kalle



Bilder från de senaste veckorna


Travel Blog Awards 2013! Billigt boende London till semestern?
comments powered by Disqus